Välkommen till direktkrem

När det saknas tillgångar för att täcka kostnaden för begravningen, kan kommunen upprätta en sk. dödsboanmälan. En dödsboanmälan används när det efter en ekonomisk utredning står klart att dödsboet inte äger några tillgångar eller endast obetydliga sådana.

Det är i dessa situationer du som anhörig bör och skall ansöka om ekonomiskt bistånd till begravningen. Det ekonomiska biståndet är avsett att möjliggöra en enkel men värdig begravning med hjälp av oss på direktkrem.

Bistånd kan i regel beviljas med upp till ett halvt prisbasbelopp (29 600 kronor för 2026). Utbetalningen sker direkt till begravningsbyrån, vilket underlättar den praktiska hanteringen.

Så går ansökan till

• Kontakta socialtjänsten i den kommun där den avlidne var folkbokförd.

• Lämna ekonomiska uppgifter, inklusive redovisning av dödsboets tillgångar,

• Kommunen upprättar en dödsboanmälan, för att klarlägga dödsboet tillgångar.

• Invänta beslut, där socialtjänsten efter prövning lämnar ett skriftligt besked om bistånd beviljas eller inte.

Vid varje dödsfall ska en bouppteckning upprättas. Bouppteckningen är en samlad redogörelse för den avlidnes ekonomiska situation på dödsdagen och utgör det formella och rättsliga underlaget för både bodelning och det efterföljande arvskiftet. I handlingen redovisas samtliga tillgångar – exempelvis fastigheter, fordon, värdepapper och bankmedel – tillsammans med de skulder som fanns vid dödsfallet.

Om det visar sig att skulderna överstiger tillgångarna betraktas dödsboet som insolvent, vilket normalt innebär att boet ska försättas i konkurs. Bouppteckningen har en avgörande betydelse i hur dödsboet ska hanteras och avslutas.

Vid bouppteckningsförrättningen utses en bouppgivare, dvs. en person som är väl insatt i den avlidnes ekonomi. Bouppgivaren ansvarar för att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga och undertecknar handlingen vid förrättningen. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningssammanträdet, men det är frivilligt att närvara.

Bouppteckningen ska som huvudregel ges in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet och ligger till grund för den fortsatta handläggningen av dödsboet.

När bouppteckningen är klar, ska tillgångarna och skulderna fördelas mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Detta görs genom att man först klargör vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom.

• Giftorättsgods är de tillgångar som makarna äger tillsammans, eller som var och en äger men som ska delas lika vid en bodelning.

Enskild egendom är sådant som inte ska delas, till exempel om det finns ett äktenskapsförord, eller om någon fått en gåva eller ett arv med villkoret att det ska vara enskild egendom. När man vet vad som är giftorättsgods och vad som är enskild egendom, räknar man ut värdet av giftorättsgodset och drar av eventuella skulder som är kopplade till detta. Det som blir kvar delas sedan lika mellan den efterlevande maken och den avlidnes dödsbo. Den efterlevande maken behåller sin del av giftorättsgodset och tillgångarna i dödsboet går vidare till arvingarna enligt arvsordningen eller testamentet.

Basbeloppsregeln

Den efterlevande maken har alltid rätt till något som kallas för “basbeloppsregeln”. Det betyder att den efterlevande maken/makan har rätt att behålla tillgångar som motsvarar fyra prisbasbelopp. (Prisbasbeloppet för 2026 motsvarar 59 200 kr), vilket innebär att efterlevande maken/makan får behålla 236 800 kr ur kvarlåtenskapen.

Om giftorättsgodset och den enskilda egendomen inte räcker till för att uppfylla basbeloppsregeln, har den efterlevande maken rätt att få tillgångar från dödsboet för att komma upp i detta belopp. Detta gäller även om det finns andra arvingar som annars skulle ha fått del av tillgångarna.

När arvskiftet ska genomföras upprättas en sk. arvskifteshandling. Det är ett skriftligt dokument som tydligt redovisar hur den avlidnes kvarlåtenskap har fördelats mellan dödsbodelägarna. I handlingen anges vilka tillgångar och skulder som ingår i dödsboet samt hur varje arvinges andel har beräknats och tilldelats. För att arvskiftet ska vara giltigt ska arvskifteshandlingen undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

I praktiken upprättas arvskiftet ofta i samma handling som bodelningen, när sådan ska ske, så att hela fördelningen av dödsboet finns samlad i ett och samma dokument. Detta skapar tydlighet och underlättar vid kontakter med banker, myndigheter och andra aktörer som kräver dokumentation av hur dödsboet har avslutats.

Arvskiftet genomförs ofta i en tid som präglas av sorg och omställning, vilket kan göra processen både känslomässigt och juridiskt krävande. Våra jurister på Direktkrem har god och dokumenterad erfarenhet av att upprätta arvskiften på ett korrekt, tydligt och rättssäkert sätt. Vi ser till att alla formella krav uppfylls, att fördelningen blir juridiskt hållbar och att processen sker med respekt för både lagstiftningen och de efterlevandes situation.

När någon dör, kallar man kvarlåtenskapen, alltså alla skulder och tillgångar, för dödsbo. Dödsboet räknas som en juridisk person och existerar fram tills dess att ett arvskifte ägt rum, som upplöser eller avvecklar dödsboet.

Tills dess behöver dödsboet utredas och förvaltas. Det kan innebära att betala räkningar eller att sälja en bostad.

En deklaration och slutredovisning av personens ekonomi behöver göras. Att förvalta ett dödsbo är i många fall ett krävande arbete, som kräver kontakt med försäkringsbolag, banker, mäklare och andra företag. Ibland kan detta arbete ta lång tid, kanske rentav flera år.

Vi på direktkrem.se har flerårig erfarenhet av dödsboförvaltning och ni kan känna er trygga med att vi tar hand om dödsboet för att göra det svåra lite enklare.